Denna gången satt den i taket och visade tydligt att den tänkte, så fort jag släckt lampan för natten, leta upp mig och krypa in i munnen på mig och bygga bo.
Så, utrustad med en kastrull och en Tupperware-tillbringare attackerade jag. Då flög den. Uppenbarligen kan kackerlackor flyga. Ganska långt också. Med en hård duns landade den på den vita helteckningsmattan och gjorde sig beredd på anfall. Så helt sonika och med en puls på allt över hälsosamt och med adrenalinet pumpande gjorde jag ett motanfall. Ner med den i kastrullen och klämde till med tillbringaren. Och ja, man får göra så med äckliga kackerlackor på över 5 cm i längd. Bara så ni vet. De dör ju ändå inte av någonting. Inte ens en atombomb.
Ut på altanen och tömde ut den över räcket på fjärde våningen.
Just det. De kan ju flyga...
Nu har jag införskaffat det tunga artilleriet.
Här ska varken flygas runt i lägenheter eller festas loss i diskmaskiner fler gånger.
Tjing och ha en lovely day- det ska jag ha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar