Dags för en resa...:)

I morgon åker vi till Kyoto. Japans gamla huvudstad. Det tar 2,5 timme dit med Shinkansen och det ska bli riktigt skoj! Jag återkommer med lite fler bilder när vi har varit där. Ursäkta utseendet på inlägget. I bland blir det bara så konstigt...Ha en bra dag!

Kyoto (京都市, Kyōto-shi) är en stad i Kyoto prefektur på huvudön Honshu i Japan. Kyoto ingår i storstadsområdet Keihanshin, som även omfattar bland annat Kobe och Osaka. I området finns en omfattande och mångsidig industri.

Kyoto var huvudstad i Japan före Tokyo, från 794 till 1868 (under huvudstadsnamnet Heian-kyo, ung. "fredliga tiders huvudstad"). Kyoto är än i dag den stad där kejsaren kröns. Den är också en av landets stora vallfartsorter och en mycket stor turistort. I Kyoto finns mer än 1 600 buddhisttempel och shintohelgedomar bevarade; staden skonades i stort från bombräder under andra världskriget.

Kyoto var en av de första städerna i Japan att få speciell status (serei shitei toshi) 1956 vilket innebär att den har tagit över viktiga funktioner från prefekturen.^[2]

• 
  

Vart ska jag ta vägen?

Jag får panik och kommer snart att göra något som jag får ångra.

Det gäller renoveringen av fastigheten som vi bor i. 

Och det ska pågå till december.

Jag förstår att det är bra att man ser efter skicket på fastigheten och lagar sprickor i fasaden och bla bla bla bla....

Men, de för ett sånt fruktansvärt oljud! De kör med cirkelsågar och borrmaskiner i alla lägenhetens ytteräggar samtidigt, non stop, hela dagen!

Och ni förstår, i Japan kommer hantverkarna när de ska. 

Klockan 8:30 exakt börjar de arbeta. måndag- lördag. Till klockan 17:30 med sedvanlig lunchrast 12:00-13:00. Jajamen. 

Alla vill väl vakna upp till en slagborr i väggen brevid sängen klockan 8:30 på en lördag? 

Man ska ju ändå upp?!

Nä, snälla fös in mig på ett hotell och låt mig stanna tills de har plockat ner sina jäkla byggnadsställningar och packat ner sina borrmaskiner och tortyrverktyg som bäst kan beskrivas som en stålpinne med en hård kula längst ut.

Den använder man visst till att knacka på varje tegelsten i hela fastigheten. VARJE. 

Man missar inte en enda. 

För vi är ju ändå i Japan mina vänner.

Så var det dags igen.

En tyfon är på väg.
Phanfone. Ganska fint namn tycker jag. Skrämmande men samtidigt ståtligt.
Just nu vräker regnet ner och jag har tagit in alla höga blommor från balkongen och fällt ner solstolar och annat som kan fånga vinden.

Barnen håller tummarna för att skolan blir inställd i morgon. Och jag? Jag hoppas att det blir skola som vanligt. 
De senaste gångerna som det varit tyfonvarning har det inte varit allvarligt. Som en kraftig fjärt efter en god middag typ. 
Ofta avtar de innan de når Tokyo, det har visst något med placeringen av staden att göra, vid kusten och i en bukt.


I fjol när Whipa kom i slutet av oktober så blev det ganska rejäla skador utanför Tokyo och det skallrade rejält här i rutorna under natten. På morgonen sken solen och det var vindstilla. 
Ett par små krukor hade gått i sönder. Det var allt.

Vi får väl se vad Phanfone kan åstadkomma. 
Ha en skön söndag!